EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..

Syftet med mitt arbete har varit att belysa förÀldrars och lÀrares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie dÀr jag har anvÀnt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre förÀldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag anvÀnde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar pÄ att samarbetet mellan hem och skola prioriteras vÀldigt högt. Det har Àven framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos bÄde förÀldrar och pedagoger att utveckla samarbetet pÄ olika sÀtt samt vilken pÄverkan samarbetet har pÄ barnen.

I dagens samhÀlle behöver organisationer ha ett fungerande samarbete för att kunna utföra ett sÄ bra arbete som möjligt. Microsoft SharePoint Àr en sÄ kallad informationsplattform som har som ett av sina huvudsyften, att stödja samarbetet i verksamheten. DÄ SharePoint Àr en vÀldigt bred plattform sÄ har vi fokuserat oss pÄ dess inverkan pÄ samarbetet. MÄlet med detta examensarbete Àr att undersöka hur SharePoint pÄverkar samarbetet inom olika verksamheter, vilket i sin tur ska leda till en kunskap om huruvida SharePoint Àr ett bra stöd för samarbete eller inte. Undersökningen skedde genom fem kvalitativa intervjuer pÄ tre olika företag som arbetar med Microsoft SharePoint i olika utstrÀckning.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Den hÀr rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivÄrden och andra aktörer i samhÀllet fungerar i arbetet med personer som Àr villkorligt fri-givna, d.v.s. slÀppta ur fÀngelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivÄrdskontor fick svara pÄ en enkÀt. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels anvÀndes vid framtagningen av frÄgor samt vid analys av resultaten.

Detta arbete behandlar dels det polisiÀra samarbetet men Àven det brottsförebyggande samarbetet mellan polisomrÄdena Haparanda och TorneÄ. StÀdernas geografiska nÀrhet gör att samarbetet Àr intressant att studera bÄde ur ett internationellt polisiÀrt perspektiv samt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Vi undersökte vilka brottstyper som dominerade hos de bÄda polisomrÄden och hur man pÄ bÀsta sÀtt skullen kunna förebygga dessa. Vi undersökte Àven hur samarbetet för tillfÀllet fungerar samt vilka problem som finns. Vi har bland annat kommit fram till följande slutsatser.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stĂ€rka stĂ€derna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet Ă€r en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen pĂ„ senare Ă„r hĂ€ngivit sig Ă„t. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjĂ€nstemannastyrda karaktĂ€r och bristen pĂ„ politisering har lett till ett ifrĂ„gasĂ€ttande av dess legitimitet och skapat upphov till frĂ„gor rörande regionalisering och politikers respektive tjĂ€nstemĂ€ns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjĂ€nstemĂ€ns roll i detta smĂ„skaliga samarbete granskats. Genom att titta nĂ€rmre pĂ„ HH-samarbetet framgĂ„r en beaktansvĂ€rd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

År 2011 startade SDC, skogsnĂ€ringens IT-företag, arbetet med att övergĂ„ frĂ„n en funktionsorganisation till en processorganisation. Detta har medfört förĂ€ndringar i ledarskapet dĂ„ tidigare avdelningschefer har ersatts med process- och resursĂ€gare. Syftet med denna undersökning har varit att identifiera förbĂ€ttringsförslag för samarbetet mellan process- och resursĂ€gare vid SDC. Studien har en kvalitativ ansats dĂ„ samarbetet mellan process- och resursĂ€gare har studerats. En kvalitativ ansats har valts dĂ„ mĂ„let Ă€r att uppfatta informanternas upplevelser kring samarbetet mellan process- och resursĂ€gare sĂ„ nĂ€ra verkligheten som möjligt.

Vi har valt att titta lite nÀrmare pÄ hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att fÄ fram ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av frÄgeformulÀr riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till Àr att samarbetet Àr sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, frÀmst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser ocksÄ tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlÀmningen av frÄgeformulÀren.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan nÀrliggande lÀnder kan pÄverka företags utlÀndska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de sprÄkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska lÀnderna och hur dessa pÄverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i sprÄk och kultur mellan de nordiska lÀnderna. Skillnader avseende kultur har pÄvisats vilka pÄverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna frÀmst inom beslutsfattande. SprÄk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och pÄverkar samarbetet i Norden.

Detta sjÀlvstÀndiga arbete i lÀrarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades Äsikter och tankar kring ett samarbete prÀglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped pÄ barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att fÄ en djupare förstÄelse för intervjupersonernas syn pÄ samarbetet. FrÄgestÀllningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen stÀlldes frÄgan hur de olika professionerna ansÄg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete Àr beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Bakgrund: Det finns olika konstellationer av samarbete kring specifika uppgifter för att uppnÄ nÄgon form av definierat mÄl. I imaginÀra samarbeten skiljer sig samarbetsprocesserna frÄn mer formaliserade samarbetsformer. ImaginÀra organisationer anvÀnder varandras resurser och unika kunskaper i samarbetet, för att uppnÄ ett gemensamt mÄl. Inom forskningsbyn Ideon finns ett nÀtverk av aktörer som samarbetar för att utveckla idéer frÄn Lunds Universitet till fÀrdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka beskriva samarbetet ? hur det ser ut, och förklara anledningen till samarbetet mellan aktörerna inom forskningsbyn Ideon som arbetar med företagsutveckling.